Erik von Stockenström

För borgmästaren med samma namn (1823-1905), se Erik von Stockenström (borgmästare).

Erik von Stockenström, född 9 april 1703, död i Stockholm 23 februari 1790; greve och riksråd, justitiekansler, bergmästare och politiker.

Erik von Stockenström Stockenström gick i sin faders fotspår och studerade kemi och bergsvetenskap vid Uppsala universitet, för att sedan anställas vid tjugotvå års ålder som auskultant i bergskollegium, där han 1726 blev notarie. Sedan han 1730 blivit befordrad till geschworner vid Stora Kopparberget, anträdde han 1732 en vidsträckt utländsk resa, varunder han besökte de förnämsta gruvorna och bergverken i Norge, England, Tyskland, Holland och Frankrike.

1738 förordnades han till bergmästare i Södermanlands, Östergötlands och Smålands bergslager samt hade redan då gjort sig så känd, att han vid Vetenskapsakademiens stiftelse 1739 invaldes till en av dess första medlemmar. 1747 befordrades han till assessor i bergskollegium och 1749 till justitierevisionssekreterare, i vilken egenskap han 1751 erhöll adelskap. Han skyndade också att med iver begagna sig av sin nyförvärvade riksdagsmannarätt i riddarhuset och insattes vid riksdagarna 1755 och 1760 i sekreta utskottet som en av Hattarnas betrodde män.

1758 blev han befordrad till justitiekansler. I början av 1760-talet var han bland dem, som sökte en kompromiss mellan sitt parti och rådet. Under Mössornas välde kom han ofta i konflikt med rådet angående förvaltningen av sitt ämbete, särskilt på grund av den mera frisinnade anda, i vilken han tolkade den nya tryckfrihetsförordningen. I de händelser, som föranledde Adolf Fredriks tronavsägelse och utlysandet av riksdagen i Norrköping 1769, tog Stockenström en verksam del. Han blev även vid denna riksdag åter insatt i sekreta utskottet och under dess fortgång befordrad till riksråd.

Samma år blev han serafimerriddare och 1770 friherre, då han förordnades till president i lagkommissionen. Redan följande år blev han greve, utnämndes inom kort också till kansler för det dåvarande universitetet i Åbo. 27 mars 1772, då Mössornas seger ansågs snart förestående, drog han sig undan stormen genom att avsäga sig rådsämbetet, men återkallades av kungen till rådet 22 augusti s.å. Lämnade för andra gången rådsstolen 1789, vid en ålder av 86 år.

Stockenströms förtjänster var stora och mångartade. Själv rik, understödde och befrämjade han många nyttiga projekt, som bearbetningen av Höganäs stenkolsbrott och Hällefors silververk, och nyanläggningen där av ett stål- och manufakturverk. Många gånger visade han sin frikostighet mot behövande privatpersoner. Han stod bakom inrättandet av järnkontoret samt arbetade som en av dess fullmäktige till 1766, då det förbjöds en del tjänstemän och däribland justitiekanslern att inneha dylika civila befattningar.

 *källa

Bookmaker with best odds http://wbetting.co.uk review site.